Frågor och svar om skolan

UPPDATERAD 14/2. Eskilstunaborna rankar skolan väl i de enkäter som görs och skolresultaten blir allt bättre. Och skolan får inte mindre pengar. Den får mer. Det är elevers rörlighet och varians i antal som påverkar skolans totala budget. Skolorna måste hjälpa varandra när behoven varierar mellan dem och anpassa sin budget efter hur många elever de har, till exempel genom att flytta personal mellan varandra.

Cirka 20 000 elever dagligen befinner sig i våra skolor. Det sker ett fantastiskt arbete från lärare, ledning, kök och övrig personal. I huvudsak bedrivs en fantastisk verksamhet för våra barn och unga.

Den sista tiden har det varit mycket uppmärksamhet kring skolan i Eskilstuna. I media kan man lätt få bilden av att politiken har beordrat nedskärningar och besparingar men vi i den politiska majoriteten säger att skolan får mer pengar än tidigare. Vad är det som är sant egentligen?

Här nedan har vi ställt några frågor till Majo Kuusikoski (S) som är 1:e vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden:

“97 tjänster ska bort inom skolan” påstår media. Stämmer verkligen det?

-Nej. Prognosen pekar på att: 35 tillsvidareanställd personal kommer behöva flytta till en annan skola eller verksamhet med större behov än där de jobbar just nu. De som är visstidsanställda, ex vikariat, kommer också i mån av möjlighet att erbjudas annan tjänst men en del kommer av naturliga skäl, eftersom det är just “viss tidsanställning”, avslutas.

Totalt finns det ett rekryteringsbehov av 95 personal inom skolan.

Har politikerna beslutat om nedskärningar i skolan?

-Nej. Kommunfullmäktige, som beslutar om hela kommunbudgeten har tvärtom ökat anslagen till skolan.

Vi har höjt nämndens budget från 1,7 till 2, 014 miljarder kr. Vi avsätter 106 miljoner kronor årligen för att anställa fler medarbetare i förskolan och skolan.

Hur kommer det sig då att flera skolor flaggat för just nedskärningar?

-Alla skolor har sin egen budget. Den ska så klart hållas, annars finns det ingen anledning att ha en budget. Det finns inget politiskt beslut om “nedskärningar”.

Om en skola drar över budgeten så måste någon annan dra ner någon annan stans. Det finns inte obegränsat med pengar. Det är rektor som ansvar för budget. En del rektorer agerade redan året innan när de såg att de skulle gå med underskott.

Underskott orsakas till största del av att färre elever söker sig till den skolan. Budgetens storlek beror på hur många elever som söker sig till skolan. Om eleverna blir färre minskar också skolans budget då varje elev har med sig en peng oavsett vilken skola eleven väljer. Det fria skolvalet som är nationellt beslutat, ger elever möjligheter att välja skolor fritt.

En del rektorer agerade alltså inte i tid och hade kvar kostnader trots att de tappat eleverna som med sin skolpeng skulle stå för kostnaden och går därför med underskott och måste vidta åtgärder och anpassa budgeten efter det elevantal de har.

 Men hur kommer det sig att de går med underskott då? Har de en för liten budget?

-Både ja och nej, i den bästa av världar vill vi så klart ha hur mycket pengar som helst till varje skola men så ser ju inte verkligheten ut.

I grund och botten handlar det om antalet elever. Med varje elev följer enligt lag en skolpeng. Byter eleven till en annan kommunal skola eller via det fria skolvalet till en friskola går skolpengen dit. Skolan eleven flyttar ifrån blir alltså av med den skolpengen då och får mindre pengar.

När vi jämför Eskilstuna med andra kommuner med snarlika förutsättningar, befolkning osv ligger vi riktigt bra till. Eskilstuna spenderar mycket pengar på skolan.

Underskottet beror delvis på att skolpengen följer elever men det finns fler faktorer som spelar in, att det funnits för mycket personal pga svårighet att anpassa till förändringar och det är även så att i framtiden ser vi att lokalkostnader kommer att öka då nya skolor är dyrare än gamla skolor.

Utöver det är statsbidrag och den förstärkta skolpengen till språkintroduktion starkt bidragande orsaker. Statsbidraget till gymnasieskolan som infördes 2015 var planerade från början att fasas ut och har nu så gjorts. Gymnasieskolor som haft nyanlända elever har fått förstärkt elevpeng för språkintroduktion på grund att de behövt extra stöd av grundskolelärare. När de eleverna av olika orsaker lämnat skolan försvinner per automatik även den förstärkta skolpengen.

Denna omställning av budgetförändringar, underskott har lett till att beslut tagits (KS) om att tillföra 6.5 miljoner kronor till skolorna för att förmildra budgetunderskotten.

När det gäller underskotten finns det behov av att få en mer genomgående analys för oss politiker i nämnden.

Men skolor som inte går med förlust måste spara? Varför?

-Besparing trots budgetöverskott kan förekomma beroende på att det dels finns ett centralt effektiviseringskrav 0,7-1,0 % för att skapa buffert för investeringar för kommande nybyggnationer av förskolor, skolor och för att stödja andra förvaltningar som har ännu svårare att möta ökade behov.

Effektiviseringskravet har en långsiktighet för att kommunen ska slippa låna till investeringar i skolor och äldreboenden. Syftet är att skapa bra förutsättningar för barn och äldre också i framtiden. Effektiviseringskravet är inget nytt utan har funnits med i alla år. Det är något de flesta skolor lärt sig att hantera och dessutom skapar det som sagt en trygghetsbuffert.

Skolor och förskolor är indelade i olika områden och skolorna i vardera område har en solidaritet att stödja – hjälpa skolor i sitt område så att deras underskott inte blir alltför övermäktigt . Det är ett rättviseperspektiv så att alla skolor ska hjälpa varann så att det inte är endast ett fåtal skolor som alltid har budgetöverskott och andra skolor som inte kommer ur sitt budgetunderskott.

Skolan ska ju vara likvärdig och kunna vara lika bra för alla elever oavsett skola. Därför är det rimligt att skolorna hjälps åt när en skola har större svårigheter med exempelvis någon elev som har särskilda behov medan en annan skola har pengar över.

Kommunen gick ju med ett överskott på ca 300 miljoner 2017. Kan man inte satsa de pengarna på skolan?

-Halva överskottet är engångspengar från staten som bara kommer ett år. Det är inget kommunen önskar ska vara. Vi vill ha långsiktiga och löpande pengar till kommunerna som vi kan använda år efter år.

Bokslutet består till stor del i pengar som är riktade exempelvis till bostadsbyggande. Nästa år kommer inte pengarna mer. Därför skapar de ett högt överskott ett år, men kan inte användas till att anställa personal för kommande år. Dessa pengar används därför istället till att slippa låna till de nya skolor och äldreboenden som byggs. Då minskar vi risken för att räntorna, när de stiger, ökar kostnaden för kommunen och att vi då slipper minska på personal för att betala räntor.

Det är ungefär som att du skulle vinna 10 000 på triss en månad. Det smarta är att då exempelvis betala av några skulder, inte att skaffa dig dyrare månadsutgifter. Pengarna tar ju slut.

 

Strukturtilläggen har det varit en del skriverier om. Vad är det?

-Strukturtillägg är ett tillägg som är baserat utifrån socioekonomisk bakgrund av barnens eller elevens föräldrar, deras utbildningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar och arbete.

Strukturtillägget höjdes för ett tag sedan med 2 procent och det fanns en politisk enighet att det skulle tas från skolpengen.

Strukturtillägget följer barnet eller eleven och när föräldrar utbildar sig och får arbete förändrar det strukturtillägg. Skolor kan se den minskningen av strukturtillägget som ett problem fast det är positivt att barnen och barnens föräldrar får en bättre livssituation.

 

Skolan i stort då. Är ni nöjda med den? Finns det inga problem?

– Det finns massor med problem i skolan i både Sverige och i Eskilstuna. Vi är inte nöjda. Vi vill ha den bästa skolan i världen med elever som känner sig trygga och får studiero. Där är vi på många skolor inte.

Idag har flera skolor bekymmer och svårigheter att möta, hitta metoder för att möta de elever som säljer, intar narkotika, dras med i kriminalitet och har social problematik. De eleverna kan skapa mycket oro och otrygghet i våra skolor för personal och för andra elever. Det här ett problem som vi behöver se över, stödja skolor, personal och utveckla samverkan med socialtjänst och polis för att få till en förändring. Där har vi ett stöd från fältassistenter som arbetar förebyggande men så klart finns det ytterligare behov att hitta lösningar. Det behövs fler lärare, fler kringpersonal och mer samarbete med ex socialtjänst och polis m.fl.

Vi har så många kreativa och duktiga pedagoger, elevassistenter, förskollärare och barnskötare som i sitt vardagsarbete hittar lösningar för att ge eleverna samt barnen studiero och glädje. De hittar även lösningar att stödja de barn som har utåtagerande beteende för att skapa en lugnare miljö för andra. De löser även pedagogiskt mellan varann att ge de barn som har lätt i skolan studiero och utmaningar i sin lärande utveckling. Lärare idag använder olika metoder samt olika sammansättningar av personal och studiepedagoger som är stöd för lärarna och eleverna vilket medför studiero och ökade kunskapsresultat.

De krigsrubriker och bilden på en skola i totalt förfall som en del oppositionspartier och medier kan ge sken av är inte sann. Ja det finns problem som jag nämnt ovan och utmaningar men i stort fungerar skolan i Eskilstuna bra. Personalen gör ett fantastiskt jobb.  Mer borde handla om att lyfta fram det goda arbetet som görs.

Skolverket har nyligen gjort en inspektion och de var mycket nöjda med den kvaliteten som Eskilstuna skolor har. Det som skolverket anmärkte var att särskolan och särgymnasiet har behov av utveckla kvalitén.  Det blir väldigt tydligt att vi har oerhört kompetenta lärare och annan personal och vetgiriga jätteduktiga elever.

Enligt enkäter vi genomför i skolorna känner de allra flesta sig trygga i skolan och kunskapsresultaten har förbättrats inom grund- och gymnasieskolan. Samtidigt som Eskilstuna fick cirka 1300 nya elever under två år. Det motsvarar cirka 45 nya klasser.

Vi är otroligt stolta över all vår personal som ser till att våra barn utvecklas och ser till att de klarar sin skolgång för att sedan bli goda medborgare som vuxna.

Men som sagt, vi fortsätter kämpa för en ännu bättre skola och vi ser problemen. INGEN elev ska känna sig otrygg! Alla ska få chansen och stödet att lyckas i sina studier.

För att lyckas med det krävs att vi för ett sakligt samtal, har korrekt kunskap och varken överdriver eller undervärderar fakta.

 

 

 

facebook Twitter Email